Wilman

Hittade en så FIN vers idag och tänkte såklart på Wilman direkt

En sista gång smeker jag din mjuka päls, en sista kram, en sista blick
Nu ska du fara bort över landet, bort mot fjärran, dit vägen dig för
Du far bort, men alla minnen du lämnar, 
minnena av DIG och MIG
Du är så ovetande om den 
smärta och saknad som jag tvingas bära när
du lämnar mig!!

Usch, den kvällen var hemsk, man vill aldrig "lämna" nån man tycker så mycket om, den värsta känslan som finns. Men WILMAN finns i mitt hjärta och med mig hela tiden.

Tårar som forsar av att bara tänka och se henne på kort NU, men det är väl det som är Riktig KÄRLEK me, när man inte kan styra över det, dom bara kommer som en vårflod som inte kan stoppas.

Alicen fick lära sig av den Bästa och jag är glad och lycklig av se Wilman i Alicen....