Just nu vill jag vara nån helt annanstans, egentligen gör det desamma vart jag skulle vara, alla ställen är bättre än detta just nu. Det har varit strömlöst sen halv sju till nu kvart i tolv, ganska många timmar alltså. Jobbar man nu med en person som är VÄLDIGT beroende av ljud, så kan nog de flesta räkna ut att dessa timmar inte varit de roligaste för den personen. Jag kan lova att jag också började hata strömavbrottet ganska direkt när det blev MÖRKT och jag inte hittade några ljus, tillslut hittade jag några nerbrända stumpar som jag lyckades få tända, efter lite mer letande fynda jag lite värmeljus också. Ett ljus som inte lös upp det minsta egentligen och när man sen märker hur den man jobbar för blir mer och mer stressad och ur balans så är det inte roligt längre.
Ingen blev gladare än jag när lamporna blinkade och tändes och ljudet från TV:n kom igång, stereon på full volym och människan lever igen. När man har ett handikapp så blir sånna där saker ännu viktigare, något jag aldrig tänkt på.
Hade jag varit hemma hade jag njutit av att det varit strömlöst, jag älskar när man får tända ljus för att få lyse, ligga och läsa och bara njuta av lugnet som blir när ingen elektricitet "sprakar".
Men ikväll fick mitt psyke jobba lite extra och just nu vill jag bara hem till min säng och sova. Lite gos med Frejsan och sen så slutar jag förhoppningsvis om en timme. Jag hoppas också att jag kommer hem så inget träd eller nå skit ligger påvägen så jag inte kommer hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar