WILMAN min fina vovve!! Det är hemskt att se när de har ont och man vill hjälpa men man får INTE riktigt för hon är en mycket bestämd hund.
Men så gick vi ut hon och jag, plocka på henne "munkorgen". Pratade med henne och sa alla de där BRA lugnande sakerna som man vill höra. Och jag tror att hon blev väldigt LUGN. Jag fick tvätta,ha i rengöring, tvätta med asolsprit,klippa, torka lite till och hon bara stod där. Klöpp henne tillåme i örat och hunden säger INGET? Jag skulle jag ha skrikit och gormat som satan om nån klippte mig i örat.
Sen gick vi in och letade upp ett GODISBEN, det är hon så VÄRD min Wilma <3
 |
MIN FINA WILMA |
Det hemska är ju också att jag får så fruktansvärt dåligt samvete och börjar tänka vad hon tänker när jag tar på henne mungrejen. Men det är ju bara för hennes eget bästa, taskigt samvete har jag så det räcker ändå. Men Wilma och Alice är precis likadana när det gäller att lura matte med sin rådjursögon, jag faller direkt och blir hur blödig som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar