Känslokallt

Igår när jag åkte hem, nästan hemma, mitt i byn, ser jag att det ligger något dött på vägen. Tyckte att det såg precis ut som den FINA katten som varit på min bro. Svängde upp till mej, förbannad att man inte ens kan stanna när man kör på en katt mitt i byn. Det ska gå 50 där, den som körde på det djuret kan inte ha kört 50 den kan inte heller ha nå känslor i kroppen. Parkera iaf min bil, satt ett tag å funderade på om jag skulle gå å kolla katten. Bestämde mej sen för att, tänk om den LEVER, tänk om den ligger å plågas där. Så jag tog mina ben å traska dit, innan jag va framme så såg jag att det var en stor pöl med blod och mitt i låg, vad jag trodde katten. Men när jag kom längre fram så var det en räv, självklart skitsynd om räven men just då kände jag en stor lättnad att det inte var KATTEN. Räven var iaf stendöd, vet ifan va jag skulle gjort om den levde, men behövde ju aldrig fundera på det. Gick tillbaks, var fortfarande sur över att man inte stannar och tar bort djuret. Känslokalla folk finns det.