Ibland blir det för mycket........

även för mej, trots att jag inte har 300 ungar eller en gala att fixa. Jag kan bli slut jag också, kalla mej vek men så är fallet just nu. Jag e less på alla dessa människor som klagar över allt som måste göras, hur slut de är, tvätta,laga mat och städa är vardag för de flesta kan jag lova, Bara de rikaste människorna som har råd att leja ut sånt. "jobbar" man med något som man själv startat för att man ville och inte behövde. Ja då vet jag inte om man har så mycket att klaga över. Att skaffa barn är väl också ett medvetet val, ingen tvingar dej liksom, sen fattar väl jag me att det tar tid.

Jag e så jävla nervös över Alice så min mage typ sa upp sej idag. Man kan kanske inte förstå hur mycket tid och kärlek jag lagt ner på henne, å hon e såååå värd det. Det är liksom inte bara 3dar som varit jobbiga, tänker man tillbaka sen juli så har jag kämpat hela tiden, jag har också jobbat som en galning, jag har två jobb nu, inte för att jag vill utanför att ibland måste man. Det kanske börjar ta slut me ork nu, det räcker med att jag tittar på Alice så kommer tårarna. Jag tycker så mycket om den vovven.

Därför vill jag kräkas lite eller mycket på LIVET just, men sen inser man att det skulle inte göra saken mycket bättre. Äckligt skulle det va å ingen annan än jag skulle få torka upp skiten.

Storebror handlar hem lite gottis för Alice leder imorrn, jag tror att jag inbillar mej massa saker nu, för när vi va ut å gick å hon gick framför mej så halta hon inte ens, men sen minsta lilla grej hon gör som verkar onormalt förstorar jag upp. Därför är mitt psyke helt ur balans just nu. MEN så bestämmer jag mej för att allt ordnar sig å då gör de det. INGET blir bättre av att man tycker livet är piss å gräver ner sig, bara att lägga i en högre växel å köra på.

Lite tårar är aldrig fel heller, det rensar liksom upp å man känner sig lite bättre, som när det regnat en sommardag, man vill liksom smaka på luften, innan var den kvav å jobbig efteråt skön å härlig!!!

Kvällspromenad

Wilman å jag tog en sen kvällspromenad ikväll, Alice har hyrt in sig hos mamma å pappa denna veckan eller till torsdag, Vill inte att hon går i trappan i onödan nu ett tag, så då får hon va där.

När Wilma och jag går där i mörkret, jag går i min egna lilla värld, tänker på massa skit å letar stjärnor, så hör jag hur det rasslar till i gruset. Feg som jag är så hoppar jag ju självklart till, Wilman reagerar som en senildement hörselskadad elefant, men hon reagerar. När det sen fortsätter prassla i gräset å jag ser nå svart fara omkring där, så tror jag att det är en grävling. Å i min fantasi så har den där grävlingen redan tagit en tugga av min fot, hört att det knakat å dragit med min stortå. Wilman hon e cool, ställer sig mitt på vägen å stirrar mot det farliga svarta. Det svarta odjuret drar å Wilman viftar på svansen å tycker hon e skit ball som skrämt iväg djuret. Jag höll på att göra i brallan. När vi sen gått ett tag å Wilman slutat va cool å jag börjat tänka igen, så inser jag att grävlingar är inte svarta och ser ut som katter. Det var helt enkelt en sablans katt som skrämde skiten ur mej!!! Det måste ha varit det, annars var det en liten grävling som doppat sig i tjära eller nåt.

Sticksågning

En riktig trögmorgon hade jag, ville inte alls gå upp. Men klockan 7 skulle hundarna ut, lovade mamma att jag skulle gå ut me deras också när hon skulle upp tidigt å jobba. Sen kunde jag inte sova mer. Så halv 9 stoppa jag musik i örona å sprang en runda, va inte på bättre humör när jag kom hem, så då tog Alice å jag en promenad, tog bara henne för att se hur hon gick, igår när vi va ut på kvällen så "hoppsa" hon till flera ggr (på 3ben). Hon gick jättebra, hoppa till 3 ggr på 3km igår var det 10 ggr på 50 meter, men hon får bara gå i koppel nu ett tag så blir det nog bra. Hon gjorde en rejäl vurpa en kväll när vi gick i skogen, bråka me Wilma samtidigt som man går baklänges är ingen bra kombo om man heter Alice. Så det är säkerligen pga det som jag inte är på humör idag, jag kunde inte sova för jag tänkte bara på henne, det är helt sjukt hur mycket man kan tycka om en hund, blir lessen bara jag tänker på det.
Så funderade på att gå upp på berget å skrika lite, men kom på att jag är ju inget bra på att skrika, så jag gick ut å såga med sticksågen lite istället. Gick skitdåligt, men så kom lillebror å gav mej tipset att bara "mosa" på, å då gick det mycket bättre men när jag som bäst mosa på så hann inte min axel med att svänga så jag trodde armen å hela skiten skulle gå av, gjorde ont enda ner i ryggen :P men såga vidare jag å det onda gick över. Det är inte lätt att sticksåga, ser ju bra enkelt ut, bara att följa me, men för en person som inte ens kan såga rakt me "vanlig" såg så var inte det där det lättaste, men påt igen ba!!! Kul å se resultat ju :)

Utsågad och målad

Texten skriven

Lite närbild på text